Sahra

Jag låg vaken och tänkte... som vanligt.

Det som dök upp i min hjärna denna natt var: Vart har alla kontakter tagit vägen?? Vart är alla dom man brukade prata med förr?
Jag vet jag suger balle på att höra av mej, men ändå...


Sara sitter dock kvar, frivilligt eller inte.... det har vi inte riktigt hunnit diskutera än, hon är oxå ganska balle på att höra av sej. Hon kan dock skylla på att jag har inte har comviq längre... funkar for now...

Hon har ialla fall tagit sin plats och visat var hon står. Hon klampade in i mitt hjärta tog en bekväm stabil sittplats. Satte sej som bara hon kan och alltid gjort.
Och då kom jag och tänka på: hon har gjort det till en teknik att sätta sej ner.

Ge mej 2 sek... jag måste skratta...

Så, Hon sätter sej verkligen när hon väl får tid att sätta sej ner. Ögonen glittrar och kroppen säger "vik hädan" och där sitter hon. Punkt slut.

Så tänkte jag lite längre: hon har även gjort en konst i att sitta. HUR man sitter....
Det var någon som sa en gång att hon sitter som "jag är mätt och vill ha en öl".
Bredbrent och som om hon trodde hon hade ölmage. Ryggraden ser ut att vara försvunnen. Sett från sidan ser hon ut som ett frågetecken utan pricken under. Som en räka!

Det roliga är att det låter nästan som om hon väger ett ton, men icke. Icke. Låååångt ifrån, ändå lyckas hon på nå vis. Därav är detta en konst bara hon behärskar!

Här har ni även bevis, bilden talar om för er vem av dom som är Sara, med risk för att jag kommer få en utskällning:




Ge mej en kvart, jag måste skratta ifred.


Så.....
Hon har tur att gud kompenserade det hela med att hon är vacker, annars hade det nog varit jobbigt


Jag saknar Sara - The shrimpback!
Och det här var med ren och ärlig kärlek för henne jag gjorde detta!!!


Nu ska jag gå och krypa upp bredvid Han i sängen och små fnissa för mej själv....